Jag har suttit ensam och skrivit manus många kvällar i rad nu. Och när man gör det försvinner verkligheten lite. Man sugs in i en annan värld. Oftast en rolig värld. Och i den världen gör det inte så mycket att man är ensam. För där har man andra vänner, de karaktärerna man skriver om. Och man kan själv bestämma vad som ska hända. Den här världen brukar jag kalla "Ire" som är en förkortning för att man är "inne i det". Där är det jag som är kung och ingen kan stoppa mig. Moahahahahaha!